Tjurepannelycklig

Först inspektion av den påstått fula nya parkeringsgrusplätten hos Hillevi, Emil och Lova. (den var inte så jättejätteful alls, bara man tänkte sig ett eller två års ogräsanfall, eller frenetiskt och blomrikt trädgårdsplaneringsodlande kring grusplätten)(däremot var Laban rätt kul-ful, när han hade lekt med Cesar - som i sin tur lekte med sorkarna nere i ängens djup)

Sen kaffe, och diverse vidare byggplanerande av deras lilla fina hus. Och sen - Tjurepannan!

För det första - inte en bil på parkeringen. Det ultimata beviset på att turisterna nu förlorat ägandegreppet om området. Således lämnade vi kvar Cesars koppel i bilen. Frihet!

För det andra - den underbara doften av nyregnad natur. Min överkänsliga näsa krullade sig av lycka.

För det tredje - vi fann geocache nr 10 på min geocache-erfarenhetslista. Och av bara farten kom jag på en massa kul och bra idéer som jag kan använda i jobbet och kanske i framtiden med :)

För det fjärde och BÄSTA - nakenbad! Oplanerat, impulsivt, sista-chansen-känsla. Plums i, och vidare mot en liten holme, en liten ö, och skuttskutt över klipporna, med nakna tårna spretandes uppmärksamt åt alla håll för att inte halka, och bort mot ytterstapunkten med utsikt mot en oändligt djupgrå horisont. Medan regnet drippdroppade försynt. Och sen plumsa ner igen i djupdyningarna efter hårdvinden inatt, ligga guppandes som en kork mellan klipporna som avfyrade de mest fantastiska färgfälten mot mina ögon. Skrattandes, med känslan av att vara nästan odödlig sicksackandes mellan de fem brännmaneterna som flöt runt omkring. Och efteråt rann saltvattnet saltsvidande ner från håret i mina ögon och huden knottrade sig lyckligt i salt och väta och vind.

Måste erkänna att jag känner mig totalt hög, ännu. Tjurepannelycklig.