Den här helgen. Alls. Huvudvärken och nysningarna som smög sig på mig för några dagar sen bet sig fast som mördarsnigelslem. Ingen feber men totalt kraftlös. Orkar knappt läsa.
Hade jag varit frisk hade jag garanterat:
1. Varit ute med båten.
2. Klippt gräsmattan.
3. Gått långpromenad med hundarna (Laban är på besök)
4. Bakat bröd.
5. Städat garaget.
6. Tvättat hela giganthögen med lakan (efter sommarens diverse gäster)
7. Hälsat på pappa.
Mm. Säkert. Jag vill gärna inbilla mig att jag hade gjort allt det där. För jag är tillräckligt pigg för att orka vilja. Att vilja är enkelt. Att göra är knepigare (när man är jag). Tur jag är krasslig. Då kan jag frossa i att vilja utan att behöva göra.
I övrigt är livet rätt underbart, mitt i skolstart, uppstart och omstart. För allt som händer globalt, lokalt, privat och offentligt, den senaste tiden, får mig att inse hur privilegierad jag är. Och jag känner det verkligen, ända ner i tårna. Så till den grad att mitt kverulerande känns som en överdådig lyx. En ynnest.
Kram på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar