Ordlösa ord

Vissa stunder i livet sjunker man ner i sitt kvicksandsbad av fraser, ord, frågor, begrepp, förklaringar, försvarstal, utrop och viskningar.

Man simmar omkring där. Andas orden. De sitter i hela kroppen. Ogreppbara.

Munnen öppnar och sluter sig. Inga ljud kommer ut.

Svärtan slingrar sina tentakler runt hela bröstkorgen och kramar åt. Inga ljud kommer ut.

Jag har gått långpromenad idag med Cesar. Jag har fikat med trevliga vänninor. Jag har njutit av havets brus och vind i håret. Jag har vikt en tvätt, brett en macka, hämtat Lukas från bussen. Jag ska äta middag hos släkten och natta hästarna för kvällen. En helt normal dag. Trots allt. Men inga ljud kommer ut.

Imorgon kommer Mirja också hem. Skönt med en familjesöndag, kanske tystnar tystnaden då äntligen.