Idag är en sån där måndag

idag är en sån där måndag när allting går i ett, lektioner i ett svep med en halvtimmes lunch på mitten, och det är samtal med elever på individnivå ena stunden och långsiktig grupplanering i nästa stund, och det är fackliga utskicket i morgonmailen, som får mig att klicka vidare till en länk som leder till en blogg som upprört kommenterar allt som har med skoldebatt att göra, på ett otroligt skarpt och nyanserat och påläst sätt, och jag läser och slukar och håller med, ja oj vad jag håller med, men sen är där nåt litet som jag inte alls håller med om och så blir jag sådär tvivlande igen. men jag vill gärna vara med och tycka. vill också kunna skriva sådär skarpt och insiktsfullt och verkligen tycka något.

(min stora son hävdar att man ska tycka något, på sin blogg, att man ska stå för det man tycker)

(men så fort jag tycker nåt, så får jag syn på någan liten aspekt som får mig att tvivla lite igen) (vad tycker jag egentligen?)

(det har sina avigsidor, det här med att vara dubbelkulturell)

(alltså att vara tvåspråkigt uppvuxen i ett land med en viss kultur, och sen bo ett annat land med en annan kultur)

(nu tror ni kanske inte att Holland och Sverige skiljer sig åt speciellt mycket men ta bara ett begrepp som cykel. det står för helt olika känslor/möjligheter/vardagsinslag i vardera land, även om cykeln är ett fortskaffningsmedel med två hjul i båda) (jag blir alltså lätt förvirrad när jag tänker "cykel" eftersom det står för två vitt skilda kulturella upplevelser) (holländska cyklar är tusen gånger bekvämare, och i Holland finns inga uppförsbackar, och i Sverige inte många cykelbanor) (bland annat)

(det blev en rätt omständig utvikning...)

En katt med många saker på ryggen

och så snurrar de där tvivlande åsikterna runt i skallen medan jag planerar, samtalar, peppar och förmanar i ett och samma andetag, och förtvivlat försöker jag se vad det är jag håller på med i mitt yrke, men allt jag ser och upplever är relationer, relationer, relationer. här och nu badar jag i relationer, som i bästa fall leder till lärande, för alla inblandade parter. hur man tittar på varandra, talar med varandra, stöttar eller stöter bort. ignorerar, lyfter eller sågar genom kroppspråk och gester. och jag låter bli att möta blickar när jag är stressad och inte har tid, och möter blickar jag behöver fånga för att bjuda in till ett samtal. hur går det. har du hunnit skicka in? kommer du ihåg när deadline är? och förresten, ditt arbete borde bli en bok. tänk vad du har utvecklats, hur känns det? högt och lågt och hit och dit och hjärnan går på högvarv och mina egna barn som spökar som ett grått moln av dåligt samvete under ytan.
jag borde ringt Lukas, Rikard, hur mår dom hur går det? och Mirja, skulle jag inte kollat upp något idag? och så ringer telefonen, och det knackar på dörren och en elev dröjer sig kvar för att framföra något viktigt något litet eller stort, och så bär jag med mig hjärtan och avslöjanden och frågor med ner till ännu en kaffekopp medan jag undviker kollegornas blick idag för jag har inte tid. med leenden eller frågor eller förresten så kom jag på en sak.


och så snurrar tankefragmenten ytterligare längre ner till min egen relationssituation eller avsaknaden av den, ner i den undre medvetandekretsen, lagom till jag går in på toaletten, för dessa tankar flyter upp bara när jag får en stund över att gå på toaletten och så åker mobilen fram medan jag sitter där och försöker distrahera mig på bättre tankar och all mullrande oro väller fram i bröstet. vad ska ske, hur ska det ske och vem ser till att det sker och hur ska det gå och vad håller jag på med och vad är meningen med livet och jag undrar vad det var jag skulle handla. mjölk? spån? talgbollar?


men bara i två minuter för nu börjar nästa lektion och så skrynklar jag ner alla tvivlande undrande känslor tillbaka där de kom ifrån, och fortsätter måndagen som vanligt och det känns helt bra för eleverna verkar nöjda just idag och ingen fräste att dom inget fattar.


jag misstänker att det här är en genomsnittlig lärares genomsnittliga vardagsupplevelse.
mitt inlägg i skoldebatten. på gräsrotsnivå.