....var med hästarna och Mirja i kolsvarta strilregnskvällen!
För isigt och hårt ännu för att kunna rida. För regnigt för att stå ut med seriösa träningsrutiner. För sent för att orka vara allvarlig.
På med storbysliga skidbrallor, yllemössa och vandrarkängor, iväg mot stallet dit Mirja redan hjältemodigt hade gått med lilla Cesarhunden. På med en pannlampa och ut med två förvånade ponnier efter oss i hällregnet på isgrusvägen.
Tre rundor på Greby gravfält gjorde både dem och oss svettiga. Upp och ner, se sig för, kliva långt, kort, djupt, högt. Akta stenen, grenen, högen, stubben. Tassa försiktigt på isfläcken, klampa uppför branta backen.
Snart blev de lyhörda - litade på våra vägval i mörkret, kände efter med hovarna. Perfekt samspel.
Läs gärna vad Mirja tyckte här!
Djur + natur + människa + rörelse = LYCKA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar