Ja, här står då resterna och stinker. Upptäckte byttan igår, under ett anfall av husmoderlighet. Kokade sylt (hallon och röda vinbär) och kokade rödbetor (innan de började mögla i kylskåpet). (i löjligt små kvantiteter, men ändå!) En något udda doft snirklade sig in i mina näsborrar då och då, precis sådär som på tecknade serier, snirkel snirkel, i små oregelbundna intervaller, konkurrerandes med sockrig hallondoft och redig rödbetsdoft. Så råkade jag stöta till den nästan osynliga ikognito-bunken som stod tyst och hemlig på arbetsbänken. Huj!! Där låg de stackars mördade återstående krabborna från kvällen innan. Där låg de och hämnades. Stank.
Det intressanta i det läget är vad som sker i mig. Istället för att (helt i linje med husmoderligheten) resolut ta ut bunken, gräva ner krabborna och diska undan stanken, så skrek jag "Vad är detta?!" åt vardagsrumshållet till, där Michael just satt sig med tidningen och en kall öl, efter en lång målardag i Bullareskogarna. Som om någon skurk smugit in och ställt äcklet i köket på natten. Den känslomässiga innebörden av ropet kan tolkas ungefär så här: Varför tog inte du, Michael, undan krabbjävlarna redan när vi dukade undan på kvällen, och packade in dom i plast och in i kylskåpet? Varför måste jag (ännu en gång, jag var ju tvungen att mörda dem först, fast jag inte ville) ta ansvaret för nåt jag äcklas av (mitt i PM - tider och allt!). Varför kommer du inte genast, Michael och räddar mig från det här ruttnande problemet?
Inget svar.
Jag bar således ut bunken på verandan (där passerar han ofta). Det hjälpte inte alls. Michael var totalt ointresserad av att delta i dramat, och tittade stint förbi den nu Mycket Synliga och Stinkande Bunken..
Idag stod den där ännu. Jahapp. Nu har jag burit den bort till komposten. Funderar över hur jag ska lyckas få ner stinkkrabbsresterna i myllan utan att drabbas av Äcklet. Och hur jag ska kunna diska bunken utan att Stanken följer med in i huset. Kanske Michael fattar Vinken ikväll efter ännu en dag i Bullaren? Troligen inte. Troligen blir han om möjligt ännu Tystare då. Jag lär nog få lista ut på egen hand hur jag ska trolla bort Krabbproblemet och Vidriga Stanken utan att svimma.
Mördade en mördarsnigel idag också förresten. Spetsade den på grepen. Den sprack och det vällde ut mördarsnigelinälvor och gegg. Uäh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar