Fullmåne över Stöberget

idag var det verkligen helt kört! det är någon märklig naturlag i görningen, jag står maktlös inför dess överväldigande störtflod av krångel, och drunknar i helvetets slukarvirvlar av bök, knas och röra. Å dessa benknäckarmotgångar!!

vaknar till ösregn, blåst och sura tankar (redan där borde jag gett upp). lyckas somna om, med stressiga drömmar som belöning. vaknar halv tio med ett plopp - kom på att jag inte hade gått kvällspromenad med hunden. upp ur sängen, ont i kroppen (gjorde morgongymnastik i köket - det knakade ororväckande lite varstans), koka the, hämta tidning. fan vad det ser ut överallt. dammigt och rörigt och det luktar illa under diskbänken.

knyta påsar, bära ut slaskhink (ser just nu, i skrivande stund att den står under diskbänken igen INTE TÖMD, just precis, det är en sån dag, och den stinker ännu, och NU slåss Maja och Misse så att kattskålen med knoppror välter ut över golvet, ursäkta jag ska bara....)

ut med hunden, hämta tidning, ner i soffan (tidning och the, aaah, en lugn stund till innan resten vaknar), det ligger hundhår på bordet, damm och hår, damm och hår, damm och hår överallt, det ösösösösregnar nu, men sen bombarderas jag av ilsken sol istället, helt utan förvarning (drar fort ner persiennen). jaha. nu kan man inte ligga kvar i soffan. Michael har gjort frukostbricka, inklusive duktiga äppelklyftor, ååååh varför är han så hurtfrisk jämnt?!

jag måste städa, vi måste städa, herregud det är evigheter sen någon städade! ta tag, ryck upp, börja, nu! häng en tvätt! och sen måste vi ut! i naturen, och passa på, vara glada, friska och gå med hunden, och vara sådär NaturNordiska.

men i tvättmaskinen har kaosmonstret satt sig idag. tvättmaskinen har lagt ner, gett upp, skurit ihop eller vad det nu än är, men hursomhelst har den INTE tvättat den av något anonymt djur i badrummet en natt, nerbajsade, på golvet glömda av en lat tonåring, handduken. det upptäcker min hand när den förväntansfullt greppar tag i den förmodade nyfräschfuktiga av sköljmedel doftande tvättklumpen.

så följer en timme av tvättmaskinsbyte. (ja.jaja!! jag vet att det var tur i oturen att vi RÅKADE ha en extra tvättmaskin på lager i garaget)(och jajaja, det är Michael som byter, inte jag, men det rubbar ändå min planering, eller i alla fall mitt fjuttiga tafatta försök till en antydan till vilja till planering) under den timmen går klockan tredubbelt så fort, jag flyttar högar, tar en trasa, torkar en yta, sköljer en kopp. jag borstar en hundsvans, slänger ut en katt och håller en propp. langar en mejsel, letar en grunka och blir hungrig.

när vi sen äntligen bilat iväg och lämnat dottern hos pållarna är klockan 16 och huset är fortfarande ostädat men bajshandduken tumlar runt i tvättmedel och vatten. vi ämnar äntra den ljuvliga tusenmiljonerskantarellsvampskogen men ägnar en halvtimme åt att köra krångligt fel på deprimerande småvägar. hamnar sen i en deprimerande skog utan en enda svamp, i ett alsnår fullt av millimetersmå fästingar, på en åker med knähöga trasselklöverrankor. hurra. kör en sväng till, hamnar på kulturellt spontanbesök på Vitlyckemuseet (i gummistövlar och pyjamasbyxor, yes) som har en bedrövligt snål utställning där skyltarna gjorda av papp krullat sig av fukt och glassjävlarna kostar 22,50 styck. kör en sväng till (man ska aldrig ge upp) hittar en lovande stig, knatar runt en timme till, får myggbett, kissar i skogsmyllan (tror jag) men får en tredjedel i brallorna. mysigt! Michael hittar 10 kantareller och en flugsvamp.

ringer dottern, men hon behöver ha en halvtimme till innan hon är klar att hämtas (taxi var god dröj?). vi kommer då på den grandiosa idén att undersöka den gigantiska hästhagens möjliga utgångar till nya spånnande stigar. för att komma till den gigantiska hästhagen där vi just då befinner oss behöver vi forcera en gigantisk tistelmur, som visar sig innehålla gigantiska nässlor som hugger rakt genom pyjamasbrallorna. vi biter ihop och tråcklar oss fram, över och under elstaket och förbi förmodade bitska hästar. den önskade fina stigen som kunde leda tillbaka till bilen visar sig vara ett träsk, och vi räddar oss upp på bergsknallen istället. se där hittar vi kantarellerna, minst 30, men korgen är förstås kvar i bilen. var annars. så man offrar sin blåtröja, och ser nu totalt sänglägesklädd ut.

väl hemma igen har sonen (som fick ordern innan vi stack) lyckats dammsuga ungefär 6 m2 av husets 170, och klarat konststycket att missa både hallen, trappen och alla mattorna (som hunden alltså rullar sig på). röran har förökat sig medan vi var borta, den kryper fram som i en skräckfilm, hotfullt fräsande, från alla håll, tidningar, strumpor, kvitton, skruvar, dammtussar, en kork, pärmar, böcker, tvätthögar, hårnålar och katterna välter skålarna under tiden (se ovan)

middagen smakade trots allt gott. och medan jag satt i soffan nyss och pratade i telefon med oma (farmor) i Holland ser jag den vackraste fullmånen klättra fram över Stöberget.

aha! borde ha fattat att det var den som skapade kaoset idag. tur vi inte bröt benen :)