Cesar har för stort hjärta III

Jaha, då har Cesar fått sin hjärtmedicin nu. Det tog några fler dagar än väntat, eftersom apoteksreformen (istället för ett enda statligt ägt apotek så kan nu "vem som helst" öppna apotek - så nu finns det flera olika företag som driver apotek) har sett till att man inte har udda mediciner i lager. Medicinen  fanns varken i Grebbestad eller Tanumshede och fick beställas. Väntetid på över tre dygn alltså.

Igåreftermiddag, runt 5-tiden  fick han första tabletten Vetmedin 1,25 mg. Han såg ok ut under kvällen, men såg ut att skaka lite när han låg och sov. Tidigt imorse ropade jag upp honom i sängen (vaknar varje tidig morgon och får impulsen att se efter om han lever... fånigt men sant) och kände hur sängen vibrerade av hans hjärtslag. Räknade med tidtagarur och konstaterade 220 slag/minut.

Hoppsan, det var 100 mer än vid kontroll hos veterinären i onsdags. Små hundar ska ligga på en puls på 70-120 slag/min.

Man hamnar i ett konstigt läge. Jag har ju läst på en hel del på internet och visste att det här inte var rätt. Tänk om diagnosen ändå är fel? Att han inte ska ha just den här medicinen? Massa tankar som flög genom skallen... Första impulsen var alltså att inte ge honom tablett nr 2. Men jag visste att dosen ändå var i underkant  med tanke på hans vikt (7 kg - och man ska ge 0,5 mg per dag och kilo kroppsvikt) så jag höll tillbaka impulsen och gav honom den ändå. (Måste ju för bövelen lita på att veterinären vet mer än jag! Det kunde ju ta ett dygn innan läget stabiliserades...)

Nu har nästan hela lördagen gått och hans puls har varit upp i 240 slag/minut. Känns inte bra alls.

Ringde jourhavande veterinär framåt tvåtiden för att fråga hur länge hunden kan ha så hög puls. Han rådde mig avbryta med tabletterna, tills Cesar var nere i "normal" puls igen, och sen halvera dosen. Ok....

Ja, så här kan man ju hålla på. Fixa och trixa. Och troligen skulle väl en veterinär-kardiolog ha en hel massa råd och tips att bidra med. Till exempel att man borde göra en mer ingående undersökning (EKG, ultraljud, blodprover m.m.) för att utesluta andra hjärtsjukdomar eller andra tillstånd. Men jag känner bara att jag inte vill experimentera för mycket. Man vet ju aldrig riktigt vad som är rätt eller fel ändå.

Jag hoppas verkligen att en halvering av dosen är lösningen, för jag vill inte se fram emot veckor av gissningar och tester. Mest för Cesars egen skull. Och lite för plånbokens skull.

Håll tummarna!

I fredags, på geocachepromenad på Veddö. Pigg och glad Cesar!