Blåser

Huvudändan på min säng står mot balkongdörren i mitt sovrum. För jag gillar att titta ut, mot verkligheten och naturens krafter, innan jag kliver upp.
De morgnar jag nu kan ligga kvar tills det ljusnar, framåt niotiden...
Just nu är det mörkt. Det är natt och varningsklass 2. Regnet piskar mot rutan. Och så mullrar och dunsar det liksom. Ilsket. Mot rutan. Jag misstänker det är vindbyarna av storleken 25-28 m/s.
Jag funderar över hur stor risken kan vara att ett sjöbodstak sliter sig från hamnen 200 m härifrån och seglar i vinden rakt mot mitt balkongdörrsfönster och krossar både det och min skalle. Jag funderar på att flytta på min säng en smula. Det, eller öronproppar.
Tror jag tar öronproppar. Lite som en orädd och kaxig en, liksom. Kom an bara, stormen! Mig skrämmer du inte.