Det finns egentligen tusen och åter tusen svar på frågan jag ställde mig själv i mitt förra blogginlägg.
Beredskap inför - vad? Svaret är - allt som är angeläget.
Svårigheten är väl att välja någon angelägenhet i högen. Det är där bråttomkänslan manifesterar sig. Det är så otroligt mycket att ta tag i. Och ensam är inte stark. Men tillsammans kan man göra en del.
Så min goda gärning idag är att uppmana mina enstaka läsare att läsa en kort engelsk text om hur man bör prata med flickor. Det är viktiga saker det. Det handlar om att motverka dummifieringen av kvinnor. Det som våra mödrar och mormödrar lyckades åstadkomma i jämställdhetsarbete, håller ju på att svepas i väg i en kommersialiserad tsunamivåg av utseendefixering med allt vad det innebär av otäcka följder. Jag ser effekterna av det i skolan. Och i medierna. Det är osmakligt.
Sprid budskapet!
Texten hittar ni här: http://www.huffingtonpost.com/lisa-bloom/how-to-talk-to-little-gir_b_882510.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Byter bloggplattform
Om man ska komma framåt måste man lyfta foten, placera den framför den andra foten och flytta över vikten framåt. Nu byter jag bloggplattf...
-
Utombordaren behövde byta startsnöre, eftersom det gamla luddade sig något förskräckligt. Jag tänkte lämna bort jobbet, inklusive totalgenom...
-
Ibland känner jag mig som en förrädare. Som en strejkbrytare eller festförstörare. Lärarfacken vaktar ju hårt på rätten till ferietjänst. ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar