Vinst- och resultattänkandets förgiftning av skolvärlden. Hisnande VDlöner. Medelsvenssons som tycker det är en mänsklig rättighet att flyga till paradisställen runt hela jordklotet-varje år! Konstiga maktstrukturer i politiken som ingen tycks våga ifrågasätta offentligt. Felbedömningar på styrandenivå som leder till riktigt tokiga beslut som drabbar de som inte blev lyssnade på. Pryl- och utseendehetsen som går hand i hand ned fördumningens utbredning.
Jag är sällan arg, men när tokerierna blir så påtagliga att jag börjar bli orolig över vart världen är på väg- då blir jag arg. Jättejättestressarg.
Vi måste göra något! Nu! Ring, skriv, protestera! En aktion, ett upprop, ett krismöte! Vi måste påverka!!
Och så vaknar jag med dunkande hjärta mitt i nätterna, kallsvettig. Maktlös. Känner mig som don Quijote, fruktlöst kämpandes. Högre ideal ville han kämpa för. Så även jag.
Den som syns mest lyssnas på. Den som hörs mest tar mest plats. Den som tar för sig mest får mest. Är man tyst och väntar på sin tur får man skylla sig själv. I sjakalernas tidevarv.
Och jag inser. Om jag ska stå på barrikaden, då måste jag gapa jättehögt. Jättefräckt och jättekäckt och jättevasst och helst ska jag vara snygg också. Eller extremt ful. Ingen vill lyssna på en lagomful en. Allt det måste jag, vi, åstadkomma.
För det är så otroligt många dom slåss om att bli lyssnade på.
Sen kommer den stora tröttheten. Jag kan inte det här med ilska, vet inte hur man gör med den. Vet inte hur man använder den.
Ilskan och argumenterandet har aldrig varit mina bästa vapen. Tvärtom. Jag uppnår aldrig mitt mål med dessa trubbiga och tärande vapen. Blir bara splittrad, blir osäker. Och känner mig lika dum som dom, alla de där, på allt det där jag är arg på.
Så nu varvar jag ner igen.
Det måste finnas andra sätt.
Och kommer plötsligt att tänka på något jag läste om häromdagen.Det hatiska kvinnoförnedrande forumet http://emochan.org/emo/, som blev anmält flera gånger utan resultat, men som till slut stängdes efter att många många börjat kärleksbomba forumet med gulligheter. De dränkte de elaka kränkande inslagen med hjärtan, kattungar, kakrecept och rosa moln.
Lite hoppfullt ändå :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar