Mina ögon svider. Inflammation eller stress eller dubbelsidiga vaglar på G?
Ingen aning. Inte ens blunda hjälper.
Just nu är allt för mycket. Jag räcker definitivt inte till. Funkar det i ena änden, kollapsar den andra. Jag kan bara koncentrera mig på en sak i taget. Täta en läcka här, förebygga ett ras där. Bakom ryggen och utanför mitt blickfång börjar något annat glida iväg. Har jag tur hinner jag just fånga det innan det faller i tusen bitar mot hårda verkligheten.
Kontinentalplattorna rör sig obönhörligen. Mot varandra, bort från varandra. Vulkanutbrott och jordbävning. En och annan dramatisk tsunami.
Vad händer om du släpper kontrollen, frågar min psykolog.
Ja, det är ju just det jag gör. Det blir en himla röra, och jag blir den skyldige, eftersom jag backade undan från kontrollen.
Eller har jag fel perspektiv? Är blicken förvrängd? I så fall är det lätt att förstå varför ögonen svider.
Se där, förklaringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar