Hej nya året

Det här året började med förkylning. Den planerade nyårsmiddagen hos vänner blev istället hastigt ordnad småplock hemma i köket. Visserligen gott och festligt framdukat, men förkylningar har en förmåga att dämpa både känslors klätterförmågor och smaklökars arbetslust. 

Skridskorna har förgäves legat nyslipade i startgropen och livet har fått inrätta sig efter förutsättningarna. 

Mycket snytpapper har gått åt. Som tur är har jag åtminstone inte drabbats av feber. Det gjorde däremot Richard R som kom från Stockholm för att hälsa på, fylld med allehanda sociala planer. Istället blev det sova, sova, sova i soffan medan febern gjorde sitt jobb. 

Hundarna har sett till så jag har kommit utanför dörren. Jag älskar dem för det. Så fort jag kommer ut i skogen känns livet underbart. Även om jag nyser så öronen hotar ramla av. Vädret har stått för spänningsnyanserna. Kallt, blött, blåsigt, milt, vitt, grått, soligt, gnistrande. Alla slags vintrar på två veckor. 

Igår och idag hotades det vita vackra av regn och plusgrader. Hu så sorgligt. Men i skrivande stund är lyckan stor: det snöar rejält och inatt blir det nog minusgrader igen. Och sen kommer bisterkylan. Jag har helt klart hellre vitprydda grenar och snötäckta tak när det ska bli 18-grader än stelfrusen snöregnsblaskgegga.