Nytt kapitel

Nu börjar mitt nya kapitel. Nu har jag satt punkt för mina år som lärare. Nu har jag tackat ja till en omplaceringstjänst. Nu ska jag börja jobba på Tanums kommuns kundcenter. Först på 25%, sedan 50%, sedan 75% och till slut heltid. Om mina utmattningssymptom håller sig borta, vilket jag utgår ifrån.

Det var ett svårt beslut, som egentligen inte var ett beslut, utan snarare en konsekvens av hur allting har har blivit. Men jag behövde besluta mig, så jag slapp känna mig som ett offer.

När jag väl hade beslutat mig föll tusen stenar från mina axlar, och det blev mycket lättare att andas. När jag hade hälsat på mina nya arbetskamrater bubblade glädjen som en varm källa på Island inuti mig.

Att lämna läraryrket som ett havererat skepp bakom mig vid kaj för att mönstra på ett nytt skepp för nya äventyr känns oändligt sorgligt.
Allt jag har investerat, hoppats på, velat uppnå.

Alla fantastiska stunder: i klassrummet med elever, känslan av att verkligen göra skillnad, glädjen i att planera något bra, se resultaten, yrkesstoltheten och viljan att vara med och utveckla verksamheten....
Alla hemska insikter: jag räcker inte till, jag hinner inte, jag tror inte på det här längre, jag gör ett uselt jobb i en usel organisation...

Det känns oändligt sorgligt, men jag är oändligt lättad att slippa de tusen stenarna. Och min utbildning, mitt kunnande och min lärarbehörighet kan ingen ta ifrån mig. Kanske någon gång, i en avlägsen framtid, kan och vill jag undervisa igen. Kanske.

Men nu ska jag segla iväg, in i nästa kapitel.

Dessa hällristningar finns på en häll där jag ofta promenerar förbi.
Den heter Tanum 501:1 och ligger nära Greby gravfält. En oansenlig stig,
en oansenlig häll, där jag förut bara visste om ett enstaka skepp. Men
nu har Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar nyligen
dokumenterat hällen, och den visade sig krylla av fina ristningar :-)