Augustirapport

Åkt till Höga Kusten och träffat mina systrar.

Vi vandrade. Och var helt tysta.

Underbart väder hela helgen.

Gigantiskt vackert i Skuleskogen.

...för att inte tala om utsikten efter 3 timmars vandring!

Man lära känna sig själv på ett nytt sätt
när man vandrar tillsammans i tystnad.
Uppför uppför, nedför nedför, varmt, svettigt,
underskönt, hisnande....

Regelbundna vilopauser.

Paddlade kanot en av dagarna.
Ensam med solen och vassen och näckrosorna.
Och alla barndomsminnen som dök upp.

Samling med likasinnade för att samtala om tystnaden runt lägerelden.
En fantastisk helg.

Sedan, från Höga Kusten till pappa, som behövde ett nytt kylskåp.
Införskaffades begagnat, och pryder nu sin plats.

Dag två hos pappa ägnades åt röj. Falk och jag fyllde
en släpkärra och körde till återvinningscentralen.
Men handfatet sålde jag :-)

Någon dag senare, på Musö. Mingel i sjöboden vid Gröddet.

Ajö i vacker kvällning.

En segeltur med Michael och Falk. Länsade raskt till Pinnös västra sida.
Just innan det blev mulet.

Vinterstormarna har svept upp gigantiska stockar på klapperstensfältet...

...och diverse plastföremål dessvärre.

Middag med många, på Bäckevägen
där Mirja som alltid använder köket som
omklädnings- och sminkrum. Hon laddar för
avresa, här inför en middag, men annars också
inför en trip till Turkiet.

Någon dag senare, akututryckning till mamma som blivit anfallen av
ett gäng jordgetingar. Usch och aj!

Många intryck under de veckor som gått. Ut på ensampromenad för att stilla sinnet.

Strövområdet runt Falkeröd är en bra stressmätare och läkare.
Ett tecken på ökad stress är när min hjärna inte kan ta till sig helheten,
utan bara uppfattar ett virrvarr av syn- och hörselintryck.
Särskilt tydligt när det blåser och solen lyser in genom bladverket.
Jag upplever det som miljontals glasbitar som går i krasch, om och om igen...
Kakafoni....

Då zoomar jag in på detaljerna...

...sätter mig ner, tittar på en sak i taget...

...och efter en stund kan jag ta in helheten, böljande färger, vindens rörelse, blommornas dofter.
Det hänger ihop igen.

När jag vandrar sista biten hem hänger allt ihop i en helhet och jag kan njuta igen....