Paus

Kroppen har sagt ifrån. Tryck över bröstet, vaknar av jobbplanering varje natt, hjärnan funkar inte efter kl 14 på vardagarna och på helgerna är jag helt död.

Sjukskriven halvtid, en månad.

Jag har känt det komma. Försökte dra ner på arbetsintensitet och driv redan före jul. Sa ifrån på jobbet i februari. Bokade en till och med en resa till Rhodos med familjen för att ha något annat att se fram emot. För att bryta den nedåtgående spiralen. Fick lättnader i schemat för några veckor sedan. Slapp några uppdrag.

Men stressen har satt sig. Hjärtklappning, ilningar, huvudvärk. Varje dag, natt.

Jahapp.

Inte mycket mer att säga om det. Inte just nu. Fast det surrar och morrar underifrån.

Imorgon packar vi. Söndagmorgon klockan 07:00 lyfter planet mot Rhodos.
Jag hoppas på en paus. En omstart av systemet. Energisystemet.

Håller tummarna.