C

din päls mot min handflata
kittlar hudcellerna
mjukt så obeskrivligt

din morgonhälsning mot mungipan
varje morgon
vill du känna min andedräkt

din suck under matbordet
när du lägger dig tillrätta

din härochnuvaro
fångar min tanke
nålar upp den på väggen
obarmhärtigt

du är min bästa spegel

ditt sätt att älska förbehållslöst
utan att ge upp dig själv
en läromästare för alla som vill lära

din närhet
som bränner i medvetandet
nu när du inte längre finns

tystnaden är öronbedövande
tystnaden efter dig

bollhund fluffhund lilla visp

det var för tidigt

jag har svårt att foga mig