Du lägger dig som en blöttovad filt. På mina axlar, i min hjärna. Sinnet sjunker singlande. Du är dramatisk och vacker, storallvarlig och obönhörlig.
Jag bara måste famna dig. Hårt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Byter bloggplattform
Om man ska komma framåt måste man lyfta foten, placera den framför den andra foten och flytta över vikten framåt. Nu byter jag bloggplattf...
-
Utombordaren behövde byta startsnöre, eftersom det gamla luddade sig något förskräckligt. Jag tänkte lämna bort jobbet, inklusive totalgenom... -
Ibland känner jag mig som en förrädare. Som en strejkbrytare eller festförstörare. Lärarfacken vaktar ju hårt på rätten till ferietjänst. ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar