Stengång

Jag var helt inställd på att dagen skulle bli en lång och intensiv segeldag med fikakorg och bad och nya segelerfarenheter. Både SMHI, YR och klart.se visade glada solar för den här dagen. Så jag studsade upp redo att ta tag i dagen i god tid, så man kunde hinna komma ut med båten i anständig tid (dvs före 13). Solen lyste vackert och så långt stämde allt. Sen såg jag hur träden utanför fönstret LA sig ner. Ok. Det blåser. För mycket.

...

(det där var en illustration av min besvikelse)

Inte en dag till inomhus (städandes)(tänkte jag). Det blev en utedag istället. Klippte, grävde, röjde. Trädgårdsanfall av modellen Allvarlig. Hittade en stengång under gräslagret. Imorgon kommer jag att ha träningsvärk. (spadar är ruggiga träningsredskap)



Mellanmålen bestod av hallon. Ungefär 8 gånger. Jag funderar över hur det kommer sig att jag inte har den där saftnings- och syltningsgenen. Jag får inte den impulsen jag skulle vilja få när jag ser Rediga Bär i Svenska Naturen (samla, tillreda och förvara). Jag blir endast och bara jättesugen på att proppa i mig så många bär som möjligt på kortast möjliga tid.



En annan impuls jag inte får: Att jämna ut och klippa ner gräsmattan till en golfbana. Och det är jag stolt över. Vi bidrar i vår trädgård till en avsevärd biologisk mångfald (insekterna gör vågen!)genom att inte klippa gräsmattan kortkort överallt. Det är dessutom grymt vackert att se vilka blomster som yrvaket sticker upp huvudet ur det vajande gräset.



Alltså ägnades den här dagen helt åt trädgården. Det hade, förutom att jag känner mig extremt nyttig och ordentlig för ovanlighetens skull, också den fördelen att jag inte sett en enda sommargäst på hela dagen, trots att jag bor mitt i smetigaste Grebbestad. Tänka sig. Så bra man kan ha det.

(fast jag hade hellre seglat)