Jag slits mellan två motpoler: att vilja lägga ner firandet helt och att vilja fira julen på ett för mig värdigt sätt. Eftersom det samhälleliga grupptrycket är minst sagt rejält är det svårt att lyckas med att lägga ner julen. Vad skulle jag fylla tomrummet med som väger upp emot frånvaron av jul i mitt liv när alla andra fortsätter sina traditioner som vanligt? Lite som att ägna sig åt social självstrypning, njae tack.... Men att fortsätta fira som förr är omöjligt så jag får helt enkelt anpassa mig steg för steg. Några tydliga ställningstaganden har faktiskt flutit upp till ytan:
Jag är mer intresserad av att fira vintersolståndet än julafton. Hur det kommer att manifestera sig i framtiden vet jag ännu inte. Men att fira det mörkaste dygnet på året, att fira att ljuset kommer tillbaka, att den tunga vandringen in i den mörkaste årstiden faktiskt vänder, IGEN (!), det fyller mig med glädjerysningar i hela kroppen. Så jag firar det faktiskt, lite i skymundan, med egna små ritualer. Jag hoppas det är fler som vill samma sak, kanske kan vi ses nästa år?
Jag avskyr kommersen. Ju mer reklamen skriker att jag ska shoppa, desto mindre shoppar jag. Det håller inte längre! Folk flyr från krig och fattigdom, folk svälter, djur och natur skövlas, orättvisorna är gigantiska på klotet. Jag kan inte ändra på allt, men så fan heller att jag hänger mig åt idiotkonsumtion bara för att handeln ska omsätta nya miljardrekord. Det blir några enkla klappar endast för att granen inte ska se så naken ut och för att få chansen att packa in något som kanske gläder mina närmaste. Hemgjorda och återanvända prylar mest.
Julens religiösa budskap, Jesu födelse - Jesus som predikade villkorslös kärlek - kan jag forfarande bli alldeles gråtmild över. Det är så rätt. Vi människor kan verkligen behöva en högtid som påminner oss om kärleken till vår nästa. Att hjälpa de behövande. Men just i år, med stängda gränser i snart hela Europa, ID-kontroller och ett alltmer omänskligt politiskt samhällsklimat så har jag svårt att "fira". Däremot så passar jag på att påminna mig om varför julens religiösa budskap i grunden bra.
Kött. Skinkor, köttbullar, kyckling och så vidare. Nej tack, jag har till slut fått nog. Jag äter inte kött längre. Så hungrig är jag inte att det rättfärdigar den vansinniga köttindustrin där djuren lider i framställningen och där produkten (maten vi ska äta) sedan är full av antibiotikaresistenta bakterier och/eller antibiotika, stresshormoner och fan och hans moster. Det är hysteriskt äckligt, ovärdigt, oetiskt och hopplöst omodernt. Faktiskt.
God jul på er :-)
 |
| Äkta män, efter en äkta jakt. |
 |
| Lilith. En bra förebild på många sätt. |
