Intellekt gone

Trött. 

Tankekrasch. 

Intellektet vägrar. 

Återstår endast att vara. 

Röra sig. 

Äta och sova

Tala och kramas med nära och kära. 

När jag orkar ta kontakt. 

Allt är som det ska vara. 

Jag är utpumpad. 

Känner tillit. 

Men är. 

Helt slut. 

Undrar vartåt det bär. 

Sen. 

När jag vaknar till liv igen. 

Tjurepannan var rätt ställe idag. 

Det bär

Livet bär

(...vad mysigt du fått det mamma)....

vardag
med allt
som vanligt

jag somnar under duntäcke

iskall nästipp efter promenaden

hundarna vilar
tungt och tryggt på benen

vill inte ut och träffa

skratta dricka vin prata

vill inte facebook

bara sitta här på stol

lyssna min musik

känna alla känslor

alla alla alla

känslor

svaja

som tång i havsvattenskvalpet

jo

jag är

det bär

Färg

Har fyndat tyger

i vackra färger

och hittat ett blivande kastrullunderlägg

på en strand.

Gläder mig
åt att
inte ha en aning

hur mitt nästa hem kommer gestalta sig.

Handlingsförlamning

Borde:

packa, sortera,
begrunda, planera
förbereda, strukturera
samtala, diskutera,
fördela, organisera

för på tisdag och onsdag
är det dags att rulla ett flyttlass

Men jag:
sover, fikar,
promenerar, tänker
småpratar, umgås

för så fort jag stirrar på
hyllan/garderoben/byrån/garaget
(för att hitta tråden)
(för att påbörja)

låser sig systemet helt.
Huvudvärk, tankestopp, kramp och andnöd.

Flytten får alltså genomföras utan höger hjärnhalva.

Ska bli intressant.....

Ljusnar

Det ljusnar...
Julledigheten gav många fina tillfällen
att begrunda
samtala
vila
och odla tillit.

Om två veckor flyttar jag in
i mitt nya lilla bo.

Just nu
känns det
inte alls
hemskt.

Jag har upptäckt
att
det inte är
så farligt.

Ingen dör
ingen går under

Kanalerna hålls öppna
genom inställningen
att om man vill
så förgås inget.

Inget förstörs
om man inte vill förstöra.

Förlorar inget
genom att pröva ännu en ny väg

men har allt att vinna

Det ljusnar...