Snart så

Hej och hå, vad skönt det ska bli att lämna 2011 bakom sig. Det har varit ett besvärligt år. 2012 är laddat med spänning, nyfikenhet och förändring. Kan ju också bli en rejäl besvikelse, men tonårstidens fascination för Mayakalenderns hemligheter har definitivt bidragit till att jag med stor spänning kastar mig in i det där magiska årtalet.

Här hemma är det djurliv. Trevligt och meningsfullt. Flisan, som ju är Misses kattunge född 2010, och som bodde kvar ända tills hon var 5 månader, bor hos oss ett tag medan hennes matte är i Stockholm. Först var tanken att jag skulle titta till henne en gång om dagen i lägenheten där hon bor, men det sprack ju redan andra dygnet. Hon är så otroligt sällskaplig, och jag så grymt ömhjärtad när det handlar om djur... Det kändes inte bra alls att lämna henne helt ensam hela natten...Så jag tänkte att jag kunde ta hem henne på försök en timme, och se hur hon och de andra djuren reagerade på varandra?

Och så var saken biff. Hon hoppade runt hemma som om hon mindes exakt alla ställen, och de andra såg först en smula förnärmade ut men fick sedan något outsägligt avmätt uttråkat i blicken. Fnys. Hon igen. Jaja, vi får väl stå ut ett tag, då...

Så nu är det som om hon inte varit borta. Hon är grymt mysig, pratsam, lekfull och sover på min säng varje natt :)

Första kvällen. Purrpurr :)

Bästa gosläget. Här hos Anders.

Rulla rullbus medan mammaMisse blänger...

Leka med papperstussar är kul.