Va lite skön ba´

Jo, så enkelt är det.

Det var Rikards råd hur som helst, när han hade suttit och lyssnat en stund på samtal mellan mig och Mirja, om hur olika tjejer, många kvinnor, kommenterar, diskuterar, visar upp, talar ut - på nätet. Det är ju så många som har åsikter om allt, som tycker och hävdar och tar sig rätten att tala ut i alla möjliga sammanhang. De "står för vad de tycker" (det är trendigt) (dessutom kanske man får fler läsare, på bloggen). De visar upp, bättrar på, bryter ihop, tröstar, ger råd och dissar varandra i en aldrig sinande ström.

Det jag lägger märke till, och blir bekymrad av, är att ju mer de tycker till och talar ut, desto mer öppna måltavlor blir de för andras inte alltid så trevliga åsikter. Men de menar (enligt Mirja) att det ingår. Det får man ta. Det gäller att "inte ta åt sig". Vilket de ju givetvis ändå gör. Och vad gör man när man känner sig påhoppad och kränkt, fastän man visste att det kunde bli så? Jo, ger igen förstås, åt ett annat håll kanske, eller hur som helst bara ger igen, bara för att det känns lite bättre sen. Inga nyanser.

Och så är det igång, karusellen.

Inte bara tjejer, inte bara unga. Dagligen läser jag hårresande kommentarer på facebook. Arga själar som lägger ut texten om oförrätter, svek, dåligt beteende. De eldas på, stöttas, bekräftas - utan eftertanke - eller så får de mothugg. Det gör ont i mig att läsa.

Vad är det för drift mänskligheten ger uttryck för, genom att elda igång dessa sårade och ledsna och arga sinnestillstånd? Varför vill de känna så? Varför offentligt? Vad blir bättre?

Va lite skön bara, säger Rikard. Man vet ju inte hela historien. Bry er inte så mycket. Säg bara "oj, tjena, det där verkar jobbigt, ska vi ta en fika nån dag?"

Ja, så enkelt är det nog faktiskt.

Va lite skön ba.