torsdag 19 juli 2012

MR HJÄRNA

...stod det på kallelsen. Lukas hade en elak huvudvärk under några veckor i våras, i bakhuvudet. Det blev ett läkarbesök till slut. Troligen bara ett överansträngt muskelfäste. Lukas styrketränar, så det är ju lätt hänt.

Läkaren skrev en remiss, bara för att utesluta den minimala risken att det var något ovanligt syndrom som kräver operation. Tiden gick och smärtan försvann och vi glömde.

Men så kom kallelsen och imorse halv åtta la sig Lukas i den bullrande apparaten på Uddevalla Sjukhus. Det tog en kvart. Besked skickas till läkaren, som sedan kontaktar oss.

Jag är inte ett dugg orolig, däremot grymt nyfiken. Skulle vilja se bilderna. Vad visar magnetröntgen av hjärnan? Vad kan man utläsa? Borde blivit hjärtspecialist. Också. Vill veta allt!

Vi får dock nöja oss med att invänta läkarens kontakt. Vem vet har han bilden :)

1 kommentar:

  1. Ja, jag är ju verkligen inte ensam av att ha problem och må skit. Men det känns ju så, även om man vet hur många som egentligen mår som jag gör just nu, eller ännu värre. Jag vill ju inget annat än må bra i mig själv för det är så svårt att må bra runt andra annars. Svårt att vara glad och skratta, umgås och göra roliga saker. Jag har fastnat i en tjock, suddig bubbla som får mig att inte tänka på mycket annat än mig själv. En vän till mig kallade mig självgod och egoistisk efter att jag berättat om hur jag mår. Visst är jag egoistisk, men vad ska jag göra? Gå runt och låtsas som ingenting med ett stort fejk-leende på läpparna och bara bry mig om andra? Då blir man istället fejk-stämplad.
    Precis som du skrev har tjejer så otroligt mycket press, får så många olika intryck och ska hela tiden välja det som är rätt. En fråga som jag ofta ställer mig är varför skapades människan? Varför skapades världen och universum om större delen av de flesta människors liv ska vara fruktansvärt dålig? Visst att små guldkorn kommer då och då, men i största allmänhet är livet skit. Inte bara när det gäller prestationer, tonårs problem, skilsmässor, eller mobbning utan också när det gäller fattigdom, krig, död och naturkatastrofer. Det känns som att all skapelse lika gärna kunde kvitta.

    Jag hoppas innerligt och försöker att komma ur denna bubbla. Försöker att tänka positivt, berömma och acceptera mig själv men det är svårt att klara av saker som inte är perfekta. En dag vänder det men det är jobbigt att vänta, speciellt när man inte vet hur lång tid det tar, hur mycket man behöver gå igenom eller vad som kommer att hända eller offras innan vändningen sker.

    Kim, tack! Tack för peppningen. Även om det ärligt talat inte känns bättre nu efter att ha läst kommentaren så vet jag att peppningen hjälper, kanske inte just i denna stund men i längd och framtid.
    Kram

    SvaraRadera

Byter bloggplattform

Om man ska komma framåt måste man lyfta foten, placera den framför den andra foten och flytta över vikten framåt. Nu byter jag bloggplattf...