Tjära

Det är något med tjära. Jag blir djupt lycklig av tjärdoft. Vet inte varför. Tror inte jag är ensam om det. Tror det är något genetiskt. Nedärvt sedan tusentals år.

Tjära är bra. Står emot det mesta. Skyddar, underhåller. Och luktar, som sagt, underbart.

Av en märklig och sammanträffande slump är många deltagande båtar på Vinden Drar tjärade istället för fernissade. Gamla trotjänare. Nybyggda stoltheter. Med åren svartvackra väldoftande skönheter.
Ja, så vackra och enkla att jag verkligen drabbats av ett envist och ihärdigt habegär. Jag vill ha.

Försöker verkligen. Har ju haft skönheter på kornet några gånger nu. Men har, än så länge, antingen inte råd eller så är de i för stort renoveringsbehov.

I väntan på rätta tider tjäroljar jag altanen istället. Och kan avnjuta kaffet till både tjärdoft och måsskrin. Mmmmm....