hej bloggen

det var en fin sommar vi hade du och jag, bloggen. så länge sen det känns. sommar. du följde mig varje dag, fanns med mig hela tiden, fyllde mina tankar med idéer, mitt hjärta med lust, mina fingrar med skutt.
nu är det andra bullar. sidfliken som du ligger och stirrar på mig från ger mig eksem i ögonen. tror det är skammens tårar som bränner bakom locken. eller stressens.
jag längtar faktiskt efter dig. tankarna snurrar in sig i en trasslig knut när jag inte får skriva somriga skrattiga skuttande betraktelser. när jag inte hittar eftertankens fluffiga vila.

nu är det hösttröstlöst grått. vardagarna har svept sig som tunga gråa filtar över månaderna, det sipprar varken ljus eller luft. arbetar i princip från bitti till jämnt. vargnattsnätter med. på kvällen låter det blappblappblappblrrrpt i mitt huvud.

skfrrrt. puffffff.....

nu grusar sig ögonens hopp. själen flyter ut i sin dimma.
en annan tid kanske.