lördag 16 april 2016

Beslut

förra veckan blev det så
det blev så 
att jag 
bestämde 

att det fick bli så

jag bestämde
att det
till slut
fick bli så

så som jag bestämt 
redan för två år sedan
när jag märkte
att du hade problem

då var jag inte tillräckligt bestämd
för att det skulle bli så

du fick två år till

ett kort år på lugna landet
hos min pappa
och katterna

sedan ett långt år till
hos mig

du lugnade dig betydligt
jag hoppades
utvecklingen gick
åt rätt håll
jag gjorde allt jag kunde

du älskade mig
så mycket

så mycket 
du vaktade mig
mot allt
mot främlingar
mot barn
mot män

och väntade på mig
hela tiden

som jag försökte
som vi försökte
som alla runt dig försökte
att hjälpa dig
att slappna av 

men det räckte inte
jag räckte inte
vi räckte inte
eller så
förmådde du
helt enkelt
inte mer än detta

en vecka innan det blev av
sprang du ikapp
en hundrädd joggare
i skogen
och nafsade henne i byxbenet
trots att du
inte brytt dig om
mötande personer
på flera månader

två dagar senare,
vi vilade i sängen,
gjorde du ett skräckslaget utfall
mot vår katt
bara för att hon hoppade upp till oss
så där tyst och plötsligt
som katter gör

i flera minuter efteråt
svävade allas adrenalin
i rummet
hjärtslagen trummade mot väggarna
och du skämdes

varje gång en främling
närmade sig
måste jag varna:
klappa inte
titta inte
hon är rädd

varje gång
det ringde på dörren
fyllde du hallen 
med budskapet:
bort, bort, bort -
annars

och varje morgon
när barnen lämnades
till förskolan i huset intill
morrade du vaksamt
för du visste:
barn är livsfarliga

du litade inte på mig
inte på någon alls

du älskade mig
mycket
men inte tillräckligt
för att våga lita på mig
när jag sa:

människor är snälla
världen är god
alla vill dig väl

du bar med dig
andra erfarenheter
från ditt första år
en tid i ditt liv
jag inte kunde påverka

din stridsberedskap
var djupt rotad
och väl dold
bakom din mjukpälsade
kramgoa uppsyn;
en farlig cocktail

du vaktade mig
jag vaktade dig

det fick bli så här till slut
jag bestämde detta
ett tungt beslut:

du slipper stressen
du slipper vänta på mig
du slipper vakta mig
du slipper vara bevakad
du vilar nu
på riktigt

tack för allt du lärde mig
jag vet att du fick fyra år
i frihet och kärlek
så mycket du klarade ta emot 

spring i glädje och frid Kellie




1 kommentar:

Byter bloggplattform

Om man ska komma framåt måste man lyfta foten, placera den framför den andra foten och flytta över vikten framåt. Nu byter jag bloggplattf...