Han visste inget och det blev succé när det föll sig som så att jag lyckades pricka in hans besök hos Nederländska Ambassaden för att förnya passet. Jag ringde på dörren och talade in mitt ärende i porttelefonen, på holländska förstås, vilket Rikard hörde där han stod i disken inne hos dem. Han kände igen min röst men det tog några sekunder innan han kopplade varför den där mammalika rösten plötsligt hördes just där och då. Mycket skratt blev det :-)
Staden är vacker men kall och jag längtar tillbaka till västkustväder och en liten båt som väntar på att få bli ompysslad och sjösatt.
Rikard och Sabina och jag åt dock kungligt gott igår på en trevlig tapasrestaurang och idag steker vi vegetariska nuggets och wok i hans sprillans nya gjutjärnsstekpanna.
Jag har också shoppat för det förväntas man ju göra när man är i staden. Det blev en bomullskofta och en sax.
Imorgon drar tåget mig mot väster igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar