Winnerbäckmood

kom inte för nära du vet hur det blir
nu har jag mitt och du ditt revir
och du vet hur jag mår

du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn

men allt är gjort

jag har ett hem under täcket som ingen har ryckt
jag har det varmt och tryggt
jag har en lampa vid sängen

varning för ras

jag står kvar

ser ingen plats för mig i mönstret
jag gömmer mig
jag värjer mig

tro ork och lust är lätt att tappa

lätt när stora drömmar trängs med saknaden

det kallas tvivel det där som stör
det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör

ensamma dar

väldiga värld

ingenting kvar, mer än ett rostigt svärd

som hugger och vrider sig i ditt bröst

en elegi för alla vägar vi inte vandrat än

för en tid som bara går och aldrig kommer igen

(jag kan inte hjälpa dig opp

kan inte lysa upp den väg du springer

jag kan inte vagga dig varm och lugn

jag tar mig inte in i dina dunkla rum)

känner du hur längtan tar

hur du sträcker dig och stretar

bakom varje hög av sand

finns guld

för den som letar

det måste komma nåt bra ur allt
det måste växa nånting under alla listor

håll ut håll ut
förr eller senare spricker en bubbla
håll ut några dagar till

vart ska du gå vad ska du göra med tiden

med alla tusentals nätter och dar

ska du schemalägga hela livet

eller ha din rastlösa frihet kvar

här står livet i farstun så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå

jag vill ha fria vägar ut

jag vill ha kakan som jag äter

kvar på bordet hela långa livet

(alla texter är Lars Winnerbäcks)