Tränar inte. Mår bra.

Okej jag har gått upp nåt kilo. Men det faktum att jag kan ana att jag äger ett par bröst överväger det faktum att jag också har fått en anings mage.
Träningen, eller bristen på den, består av två situps om dagen (när jag rättar till kudden på kvällen och reser mig ur sängen på morgonen), och i snitt fem turer uppför trappan i veckan på jobbet.
Är jag riktigt igång bär jag några hinkar vatten i veckan till hästarna. En sträcka på 20 m.
Ingen dans, cykling, gym eller långpromenader.
Ångesten över denna uppenbara försummelse av vårdandet av min möjliga levnadslängd har lagt sig, dött ut. I alla fall för tillfället. Jag mår nämligen bättre än på väldigt länge. Avspänd, o-stel, o-värk, glad och utvilad. Pigg rent av.
Haha vilket jättefinger åt träningsångesttrenden!
Man får njuta så länge denna känsla önskar vara :)....