Jag tror jag sabbade det, fy sjutton vad jag är bra!

Utombordaren behövde byta startsnöre, eftersom det gamla luddade sig något förskräckligt. Jag tänkte lämna bort jobbet, inklusive totalgenomgång av alla motordelar som krävde dylikt, till en Auktoriserad Emil jag känner till i byn, men efter en slumpmässig sammanstötning på byn, där han menade att det nog inte var så svårt, vågade jag mig på att försöka själv.

Det gick toppenbra. Första arbetspasset, med motorn i mitt kök, resulterade i lyckad montering av nytt startsnöre samt kontroll av bensinfilter. Men eftersom jag slarvat med att ta hand om motorn efter konstens alla regler vid upptagning i höstas bestämde jag mig för att läsa lite i manualen. Det stod då klart att det var lite väl mycket jag hade skolkat ifrån i höstas.

Jag hade inte sköljt ur kylsystemet med sötvatten, inte konserverat med vinterlämpliga oljor och inte förvarat motorn frostfritt. Dessutom menade manualen att impellern borde helst bytas vart annat år. Ajaj. Nu gällde att ställa allt till rätta.

Propellern av. Smörja. Hm, mycket saltbeläggning. Öppna växelhuset. Hm, svårt. Jag sökte på youtube, och visst fanns där alla slags instruktioner. Dessvärre inte exakt den jag hade behövt till just min motormodell....

För att göra en lång historia kort så höll jag på i 5 timmar idag, lärde mig hur en utombordare ser ut inuti sitt ben, konstaterade att impellern var i tipptop skick, men misslyckades med att få ihop det hela sedan.

Det var redan krångligt, meckigt, kladdigt och svårt att plocka isär allt. Det var dubbelt värre att sätta ihop igen. Det gick inte. Jag tänkte och tittade, tittade och googlade. Jag hittade en hel massa råd, men inga som stämde in på mitt problem. Jag lirkade och krånglade.  Jag tänkte lite till. Jag slog mig på fuck-off-fingret med hammaren och böjde två stänger som troligen är svåra att räta ut igen, och nu går det inte att få ihop skiten längre...

Imorgon får jag köra hela konkarongen till Emil. Han kommer antingen att gapskratta eller säga "jaha, det här blir dyrt".

Märkligt nog är jag inte helt knäckt. Förvisso sur och besviken men samtidigt så himla glad att jag försökte. Så himla glad att min nyfikenhet har vaknat igen. Jag älskar att ta reda på hur saker funkar! Jo, nu vet jag hur utombordaren funkar. Även om mina skills inte räckte att montera ihop grejerna....

Dessutom är det skönt att våga ge sig på något, trots att risken är stor att man inte klarar det. Jag har i alla fall provat, vågats, satsat. Det är lite jobbigt att misslyckas, men inte så farligt egentligen.

Inte farligt alls, faktiskt.

(Men håll gärna tummarna att det där jag sabbade är lättfixat)