Redan första dygnet hemma efter Vinden Drar var det storm och regn. Dagen efter bar det av till Musö. Birgers båt bar oss tryggt ut över de vilda böljorna, men vi blev mer eller mindre dränkta på några få motvågskvalp. Jag skrattade hela färden. Tess däremot darrade som ett regndränkt asplöv i Sagas famn.
Jag har befunnit mig i ett komaliknande tillstånd dessa dagar. Är så obeskrivligt trött, bara vilar och sover, sover och vilar. Och så har jag så skitont i min axel och nacke. Har haft det i flera månader, trodde från början det var lite stressknutar bara men jag misstänker att det nu permanentat sig till en rejäl och enveten inflammation. Jag har tålmodigt försökt vänta ut eländet, men nu är det så illa att jag vaknar på nätterna av smärtan. Blotta tanken på att använda armarna till mer krävande saker än att klä mig är omöjlig. Imorgon blir det besök hos sjukgymnast.
Havet är fullt av maneter dessutom. Tvi.
Tur jag har en söt hund som älskar att umgås med mig. Nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar